Blogg 83 Mona igen.
Nu har vår eventuella framtida stadsminister slagit till igen. Hennes knivskarpa intellekt kombinerat med en visionär framtidssyn och en osviklig näsa för vilka bekymmer som dominerar medborgarnas sinne, har gjort att hon nu har satt fingret på en, för den regerande borgerligheten, synnerligen öm punkt.
Mördarsnigeln håller på att äta upp våra trädgårdstäppor, och dessa odjur tillåts knapra i sig nyttoväxter som morötter och potatis såväl som de små glädjespridande blommorna som prunkar så vackert i kolonilotternas rabatter.
Inget mindre än en skandal är det att detta får fortgå utan att staten tar sitt ansvar och ställer nödvändiga medel till förfogande, samt utarbetar en nationell krisplan för hur kampen skall föras. Lämpligt är att landet indelas i olika klasser beroende på hur drabbade respektive region är. På så vis kan man låta det hela bli en klasskamp, och då har borgarna ingen möjlighet att göra frågan till sin. Den nyinrättade krismyndigheten får på detta vis en mjukstart och blir känd och uppskattad både i slott och koja, och kanske kan kungen medverka som högste beskyddare av utrotningen. Han är visserligen inte så snabbtänkt, men det passar ju bra när det hela handlar om sniglar.
Människor som har blivit särskilt drabbade bör få tillgång till krisgrupper bestående av präster, psykologer och representanter för andra grupper i samhället som har svårt att hitta meningsfull sysselsättning, och kanske kan man låta människor som blivit dömda till samhällstjänst, få möjligheter att fullgöra den i särskilda snigelelimineringsgrupper iförda fotbojor, så att de inte ofredar andra medborgare vars rörelsemönster är oroväckande långsamt.
Ja som ni ser finns det en oändlig mängd med åtgärder som kan vidtas för att skapa ordning i detta kaos, och det känns bra att våra politiker på högsta nivå ägnar sig åt väsentliga frågor som denna.
Man säger att vi har de politiker vi förtjänar, men så illa kan det väl ändå inte vara?
11:49 PM
[2 kommentarer]
Blogg 81 Den Olympiska elden
Någon har fimpat den Olympiska elden i Paris. Konstigt, jag trodde att den Olympiska glöden var släckt för länge sedan.
Hur kan man bli det minsta upprörd över att ett sådant ointressant spektakel som de Olympiska spelen blir stört långt innan det ens har börjat.
Hur kan någon vara så naiv och tro att de Kinesiska ledarna kommer att tänka om och införa demokrati och låta Tibet bli ett fritt land, bara för att man jävlas med några föredettingar som kutar omkring med en fackla i näven. Bra försök, men bortkastad möda.
Varken Tyskland eller Sovietunionen blev bättre länder att leva i för att man arrangerade OS.
De Olympiska spelen är något av det träigaste som finns, och det har enbart det goda med sig att man tittar ännu mindre på TV under tiden eländet pågår.
Kina kommer i sinom tid att reformeras av Kineser, som kommer att kräva sin rätt och sin frihet. De Olympiska spelen kommer kanske att fördröja den processen, men bara en kort tid.
De Olympiska spelen är vart fjärde års största ickehändelse med, i bästa fall, inget negativt inflytande på historiens gång.
Lägg ner skiten, det är åtminstone klimatsmart.
1:34 AM
[5 kommentarer]
