Blogg 52 om långa bloggar och annat
Jag har fått kritik för att mina bloggar är långa. Det förefaller åtminstone mig besynnerligt, men den stressade nutidsmänniskan förmår kanske inte att hålla uppmärksamheten längre tid än ett ordinärt inslag i TV-nyheterna, och då handlar det om sekunder. Denna blogg är således ett försök att tillfredställa den stressade läsaren, och behandlar därför ett antal ämnen på ett korthugget ja närmast lakoniskt sätt:
Snabblogg:
1. 70 % av teaterbesökarna är kvinnor, 90 % av idrottsarenornas besökare är män. Vi måste i jämställdhetens namn införa kvotering, och dessutom skall halva idrottslaget samt skådespelartruppen bestå av de utsatta minoriteterna invandrare, bögar, handikappade, kulturkritiker och journalister.
2. Gud är död, och följaktligen behövs inte präster, diakonissor, kyrkobyggnader och oblatbagerier, utan dessa bör privatiseras och erbjudas till riskkapitalister som kan utveckla nya affärskoncept.
3. Idrott producerar genom den flåsiga utandningsluften en massa onödig koldioxid, som inte bara har sitt ursprung i vegetabilisk föda utan även i animalisk. Således bör idrott, för att inte öka den globala växthuseffekten, bara få utövas av vegetarianer
Det var allt för denna gången. Hoppas att jag inte tröttat ut er och orsakat koncentrationssårigheter jävla byfånar.
2:14 PM
[7 kommentarer]
Blogg 51 Om Gud och innebandy
I religionsradion häromdagen förekom en intervju med en ung flicka vars historia på sätt och vis var uppseendeväckande. Hon berättade att hon var född i Småland, och att hon hade växte upp i ett kristet hem. Hennes föräldrar var medlemmar i Pingströrelsen, Följaktligen blev hon tidigt verksam i alla aktiviteter som erbjöds inom församlingens ram. Hon ansåg att hennes uppväxt var positiv och harmonisk, och hon anfäktades inte av tvivel förrän hon blev tonåring. Det var inte tvivel på Guds existens i första hand, utan på Djävulens och Helvetets existens som ingav henne betänkligheter. Hon kunde inte, om jag förstod henne rätt, få det Kristna kärleksbudskapet, och läran om den gode Guden att rimma med hemskheterna runt Djävulen och Helvetet. Anmärkningsvärt nog, fann hon att tvivel på Guds existens var vanligt förekommande, och kunde också hanteras inom Pingströrelsen, men tvivel på Djävulen och Helvetet hade man aldrig hört talas om, och det kunde man inte förhålla sig till, utan det ignorerades och förbigicks med tystnad.
När hon kom till Lund för att studera, började hon också spela innebandy i Lugi. I församlingen i Småland hade hon lärt att den trygga och fina gemenskapen inom församlingen berodde på Guds närvaro varhelst människor med Kristen tro samlades, men nu upptäckte hon att samma gemenskap och trygghet fanns bland hennes lagkamrater i Lugi. Detta var tydligen dödsstöten för hennes övertygelse om Gud, Jesus, Djävulen och hela Helvetet.
Den intressanta frågan inställer sig: Är det så enkelt som att Gud, Jesus, Den Heliga Anden, Jungfru Maria, Allah, Mohammed, Himmelriket, Djävulen och Helvete helt sonika kan ersättas med någon lämplig lagidrott, folkdanskurs, studiecirkel eller matlagningskvällar med vinprovning.
Ja så tycks det vara.
Bygg en idrottshall i Knutby, och låt Kristi Brud sköta serveringen av bredda formbrödssmörgåsar med prickig korv samt kaffe som stått alldeles för länge för att vara drickbart. Då blir vi av med allt religiöst betingat elände i den delen av vårt land. Dom enda om blir ledsna är kvällstidningarnas rubriksättare. I stället kan dom förslagsvis skriva:
Gud är död, leve innebandyn
8:36 AM
[7 kommentarer]
